Jag och dottern smög runt drömhuset idag igen. Det huset gör mig så lycklig. Det är inte frivilligt från hennes sida. Absolut inte. Det görs endast under hot. Men jag kan ju inte gärna smyga omkring själv, då ser jag ju ut som värsta dåren. I vilket fall sa hon surt idag:
- Men mamma, det spelar ingen roll hur mycket du springer runt och smyger här, det är inte till salu, det kommer inte att bli till salu. Och ifall det skulle bli till salu skulle det bli så dyrt att du inte skulle kunna köpa det. Och om det inte skulle bli så dyrt skulle det bli budgivning så att det skulle bli dyrt i alla fall. Det slutar i vilket fall bara med att du blir ledsen.
Nu kanske ni tycker att jag har en klok dotter. Inte jag, jag tycker hon är cynisk. Hon har inte riktigt förstått det hela. Jag vill inte bara ha det där huset. Jag ska ha det där huset. Någon gång.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar