Dessvärre faller den tyska jag lärt mig bort i förmån för att i många, många år matats med mannens: "kartoffelkopf".
Så fort jag vill tänka på tyska så tänker jag: kartoffelkopf, kartoffelkopf, kartoffelkopf....
Tänk om det hela tar över mitt liv!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar