Nu är hon hemma igen, min lilla puppi. Det hade gått bra på bussresan vilket känns skönt. Hon var hungrig som en varg, men det åtgärdades med lite donken (läs: donkelidonk).
Hon var nöjd efter att få vara med sin bästa tremänning och det var ett litet äventyr att få vara med i Ebbas skola, där alla var så snälla. Som tur är. Annars hade ju jag måsta åka dit och slå dem. Barnen alltså, i Ebbas klass.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar