För några helger sen hade jag en gammal klasskamrat på besök. Det var intressant. Hon kände mig under ett år när jag var femton år. Det var jävligt länge sen. Jag var jävligt annorlunda då. Men i min enfald trodde jag att hon kunde förstå vem jag var idag, men det gjorde hon inte.
När jag gick ut på balkongen för att röka så sa hon "men röker du! Va! Har du tatueringar också?"
Vad svarar man på det? Jag har aldrig känt mig så WT. Jag har aldrig blivit så provocerad. Jag hamnade i någon slags försvar som sa "nej, jag har ingen tatuering", vafan, jag som älskar tatueringar. Jag tycker dock inte att blendkärring och tatueringar hör ihop. Fan.
Men i vilket fall har jag slutat röka. Och det är bra. Men jävlar vad jag ska tatuera mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar