Back on track

Vilken dag. Moderna museet är ju för det första så fantastiskt, sen att vi fick en guide som var urduktig/trevlig gjorde bara saken bättre. För er som inte har sett fotoutställningen kan jag berätta att det var ett brett spektra av diverse; allt från naket kombo heroin till dokumentation av "the american dream". Väl värt att se. Den klassiska frågan kom upp, hur det kommer sig att det är så svart, gärna politiskt, provocerande osv. istället för att man skildrar det vackra.

Sen hade vi föreläsningen om kreativitet. Att det är svaren som är nya som är de mest kreativa, det som ingen tänkt förut. Banalt kan man ju tänka. Men faktum är att vi gärna låser oss till vad som är rätt och fel, tänk bara på hur skolan är uppbyggd, hur många alternativa sanningar är det där? Och hur ofta låter vi våra barn tänka fritt och komma med bättre lösningar och svar på problem...

På min resa hem från Huvudstaden så fick jag tid att tänka på alla intryck. Dagen har gett mig så mycket och jag känner att det är så viktigt att ta reda på dagen som den är. Fundera över de val man gör och på något vis vara nöjd med dem. Jag vill absolut inte leva mitt liv med devisen; "att det blev som det blev". Jag vill leva fullt ut i det liv jag väljer att leva. Jag tror och vill heller inte vara så j-la glad och nöjd jämt, det är inte det, men jag vill leva min dröm och gilla läget. Jag kom även fram till hur viktigt det är för mig att få tänka och fundera. Det är en viktig bit i mitt liv. Där fyllde både föreläsningen och utställningen ett gott syfte, jag får tänka över vad bilderna ger, hur de provocerar samt att de ger mersmak, att jag vill ut och fota själv.

Kom även på att det är faktiskt marmor jag vill ha. Så det så. Inget sketet mellanting. Det är jag faktiskt värd.

Nöjd, nöjd, nöjd nöjd.