Ja, allt tar slut någon gång

Dottern har gjort slut med pojkvännen. Bra. Det ska inte vara allt för allvarligt i den där åldern. Tycker jag då.

Ett brutet nyckelben - igen

Men på barnens dag lånar vi en rustning om kroppen inte håller. För vi behöver vår lille man om vi ska vinna. Ja, och familjen, vinna ska vi.

Nytt år, nytt jobb, nytt liv

Det tackar jag för.

Dexter

Är det hiss eller diss? Jag kan verkligen inte bestämma mig.

Jag faller

Jag faller och jag vet inte hur/var jag landar. Det gör inget. Det känns spännande att inte veta. Jag har fallit ner och slagit mig hårt tidigare så det vet jag hur det känns. Det är inte så farligt. Det sätter inga spår, gör mig bara lite mer hårdhudad än tidigare. Hårdhudad men fortfarande naivt nyfiken på framtiden. Att inte ha kontroll. Att inte veta. Att inte begränsa livet självt.

Jag slopar begränsningarna

eftersom de gör mig dumma i huvet. Jag tänker fritt och stort. Som vanligt. Kommer jag halvvägs har jag i alla fall kommit halva vägen.

2012, here I come.

Stjärna

Grämer mig att jag missade Zlatan i Åre. Jag har bestämt mig att jag ska stöta på (inte Stöta på) Zlatan under 2012. Alltså jag ska inte se honom på en fotbollsmatch utan i en mer levande situation.

2012

Året inleds med begränsningar. Jag hatar fucking begränsningar. Men jag hatar ännu mer att göra dumdristiga saker, bara för att andra förväntar sig det.

Modeblogg

Jag ska ha på mig färggranna strumpbyxor på mig i år. Det är något jag inte brukar ha, men känner att jag vill ha. Jag är en hippie Pippi för det mesta så det borde passa mig. Vi får väl se.

2012

2012 ska bli året då jag får ordning på livet. Banne mig. Så ska det bli.